wineredlove

Javisst, jag har en plats i en studiebostad som hålls för mig tills jag bestämt mig för att ta den / inte ta den. Men när man delat rum hela sitt liv, dvs snart 18 år så låter det inte så underhållande att flytta bort men hamna bo med 2 andra personer - främlingar dessutom. Visst, priset var super, skulle passa mig perfekt. Men annars så tackar jag nej. Min älskling far in till militären om så lite som 25 dagar :( och det finns inget jag hellre sku önska, än att få flytta ihop med honom. Men jag vill, jag måst..få bo ensam en liten stund. Få leva litet med frihet, inga hemkomsttider eller liknande. Jag vet att det att bo med sin pojkvän inte är samma som att bo med ens föräldrar, men jag vill ändå ha friheten att kunna komma och gå som jag vill. Men gör jag det med honom så e jag rädd att det är han som går till slut och inte kommer tillbaka..

Därför önskar jag ett par månader i lugn och ro, för mig själv, i en liten mysig lägenhet, nära skolan och jobbet, så att jag inte ser tillbaka och ångrar någonting. Och om ett par månader skulle han flytta in, sedan senare skulle vi flytta till en större lägenhet, för att utöka vår nu redan perfekta familj <3